:: wikimiki.org ::

Det Var En Gång - Rymden

Det var en gång - rymden

Det var en gång - rymden, (franska il était une fois... l'espace) är ett franskt barnprogram från 1981-1983 som handlar om rymden. Serien är en delserie i den populära franska serien Det var en gång. Musiken i programmet skrevs av Michel Legrand. Serien gjordes i två säsonger om 13 avsnitt. De sista sex avsnitten redigerades även om till en biofilm, La revanche des Humanoïdes. Kategori:Barnprogram på TV Kategori:Franska TV-serier

Franska

:Franska är också något som man äter, se franskbröd. ---- Franska är ett av de största romanska språken och räknas som världsspråk. Det är officiellt eller administrativt språk i ett flertal internationella organisationer, kommittéer och föreningar som Europeiska unionen, Internationella Olympiska Kommittén, Förenta nationerna, Afrikanska unionen och [http://www.upu.int/ Världspostföreningen].

Historik

Den romerska invasionen av Gallien

Franska härstammar (som alla romanska språk) från latin. Före den romerska invasionen 58-52 f.Kr. bodde framför allt ett keltiskt folkslag i det som idag är Frankrike. Ett folkslag romarna kallade galler. Andra folkslag i området var iberer i söder mot dagens Spanien, ligurier vid medelhavskusten och mindre grekiska och feniciska grupper. Det finns knappt 200 ord av keltiskt ursprung i modern franska, de flesta är platsnamn, namn på växter och ord som har med lantliv att göra. Från romarna lånades ord för nya begrepp, till exempel för vissa klädesplagg (som les braies). Latin blev snabbt lingua franca i den galliska regionen, för handel, diplomati och undervisning. Det vulgärlatin, den folkliga variant av latin som utvecklades till modern franska, har mycket litet gemensamt med det bildade prosalatin man ser i exempelvis Ciceros verk.

Frankerna

Från 200-talet och framåt blev Västeuropa i flera omgångar invaderat av germanska stammar från öst varav några bosatte sig i Gallien. För utvecklingen av franskan var frankerna i norra Frankrike, alemannerna på gränsen mot dagens Tyskland, burgunderna i Rhône-dalen och visigoterna i Akvitanien och Spanien de viktigaste. Dessa folkgruppers germanska språk påverkade det latin som talades i regionerna i fråga om uttal, syntax och ordförråd; så mycket som 15% av orden i modern franska tros bestå av germanska lånord, bland annat ord för militärtaktiska och sociala begrepp.

Langue d'oïl

Språkforskare delar upp den medeltida franskan i tre geografiska undergrupper: langue d'oïl and langue d'oc, (occitanska) är de största och frankoprovensalska betraktas som ett mellanting mellan de två förra. Oïl-språk (av ett äldre uttal av franskans oui "ja") är de dialekter i norra Frankrike som blev mest påverkade av frankiska invasioner. Till dessa hör bland andra pikardiska, vallonska, francien och normandiska. Efter döpningen av den frankiske kungen Klodvig I cirka 498 stärkte frankerna sin makt över det mesta av norra Gallien och det franska språket utvecklades som en fusion av dessa dialekter. Langue d'oc (numera oftast occitanska, av det alternativa uttalet oc av franskans "ja") är den dialekt (se ibero-romanska språk) i södra Frankrike och norra Spanien som höll sig trognare till det latinska ursprunget och inkluderar dialekter som gascognska och provensalska.

Icke-germanska språkinfluenser

Från 400- till 700-talet flyttade stora mängder keltisktalande människor på grund av de anglosaxiska invasionerna av England över Engelska kanalen till områden i dagens Bretagne. Även om det inte rörde sig om ett språk direkt härstammat från förromersk galliska så är tillhör det den keltiska språkgruppen (se bretonska). Nordiska vikingar invaderade Frankrike på 800-talet och etablerade en maktsfär i vad som kom att kallas Normandie. Språkligt assimilerades dessa skandinaver helt och hållet av den langue d'oïl-dialekt som fanns i området med undantag för enstaka ord för bland annat sjöfart. Den normandiska invasionen av England under Vilhelm Erövraren 1066 ledde till att en speciell anglo-normandisk dialekt utvecklades som upphörde vid mitten av 1300-talet, då engelskan tog över som språk även inom den merkantila överklassen och aristokratin. Även om den normandiska invasionen inte hade en särskilt stor påverkan på det franska språket så hade den desto större påverkan på engelskan. Upp till två tredjedelar av det sammanlagda engelska ordförrådet uppskattas ha kommit via franskan. Slutligen bör arabiskan nämnas som bidrog med ord för lyx- och handelsvaror, kryddor samt termer inom naturvetenskap och matematik.

Från l'ancien français till modern franska

Perioden från 842 då Strasbourg-ederna, det äldsta beviset för franska i skrift, nedtecknades till cirka 1300 brukar benämnas fornfranska (ancien français). Under denna tid skrevs många av de kända chansons de geste, den trubadurdiktning som berättar om Karl den stores stordåd och deltagarna i korstågen. Perioden efter detta såg franskan förlora sitt kasussystem och brukar benämnas medelfranska (le moyen français) 1539 utfärdade Frans I ett påbud (Ordonnances de Villers-Cotterêts) om att franskan skulle ersätta latinet som officiellt administrativt språk och det som skulle användas vid kungens hov. En reducering av slutkonsonanter framför ord som började på konsonant skedde och stavningen blev mer etymologisk och mindre uttalsenlig. Under denna period skedde en omfattande utvidgning av ord genom nybildning och lån. En reaktion mot detta kom på 1600-talet och ledde till det som brukar kallas klassisk franska (le français classique) då man gjorde stora ansträngningar att rensa ordförrådet från obegripliga termer och formulera enhetliga regler för grammatiken. Många språkforskare brukar dock benämna allt från 1600-talet och framåt modern franska (le français moderne). 1634 grundades Franska akademien (Académie française) av Richelieu som en officell myndighet vars målsättning var att bevara och rena franskan från yttre påverkan. Akademien finns än idag och består av 40 medlemmar som väljs på heltid och ägnar sig åt att övervaka språket och anpassa eventuella lånord för att bättre passa den franska språkbilden. Från 1600- till 1800-talet dominerade franskan som ett lingua franca i Europa inom konst, litteratur och diplomati. Fredrik II av Preussen och Katarina den stora av Ryssland är exempel på regenter som inte bara behärskade franska i skrift och tal, utan som i Fredrik IIs fall även ansåg den vara klart överlägset sitt hemlands tyska. Tack vare ansträngningar från akademien, utbildningssystemet, stark statlig kontroll och medias påverkan har ett officellt franskt språk vuxit fram. Fortfarande finns dock stora variationer i fråga om dialekter med avvikande uttal och ordförråd. Bland de mest ansedda av dessa i fråga om uttal anses ofta dialekten kring Tours och Loire-dalen vara, med en sjävklar reservation för rent subjektiva bedömningar. Som i så många språk har den dialekt som talas i huvudstaden (i det här fallet Paris), blivit det som i internationella sammanhang betraktas som "äkta" franska.

Dagens situation

En debatt pågår i dagens Frankrike om bevarandet av det franska språket och inflytandet från engelskan (franglais) genom media, näringsliv och en ökande globalisering. Lagar har införts som kräver att samtliga tryckta annonser, i press som på affischtavlor, ska innehålla franska översättningar av uttryck på främmande språk och en kvotering av fransk sångmaterial (minst 40%) på radio. Påtryckningar av varierande intensitet finns också från regionala intresse grupper att med offentligt stöd arbeta för att bevara dialektal rikedom. Se också Toubon-lagen

Geografisk spridning

Franska är officiellt språk i följande länder:

land	infödda talare	befolkning
	(uppskattat antal)	(juli 2003)
Frankrike	60 000 000	60 180 600
Demokratiska republiken Kongo		55 225 478
Kanada	7 100 000	32 207 000
Elfenbenskusten		16 962 500
Kamerun		15 746 200
Burkina Faso		13 228 500
Mali		11 626 300
Senegal		10 580 400
Belgien	4 000 000	10 290 000
Rwanda		7 810 100
Haiti	400 000	7 527 800
Schweiz	1 400 000	7 318 638
Burundi		6 096 156
Togo		5 429 300
Centralafrikanska republiken		3 683 600
Republiken Kongo		2 954 300
Gabon		1 321 500
Komorerna		632 948
Djibouti		457 130
Luxembourg	100 000	454 157
Guadeloupe		442 200
Martinique		390 200
Vanuatu		200 000
Seychellerna		80 469

Även om det inte har officell status, så talas det som ett andraspråk av stora delar av befolkingen i följande länder:

land	befolkning
	(juli 2003)
Algeriet	32 810 500
Madagaskar	16 979 900
Marocko	31 689 600
Mauritius	1 210 500
Tunisien	9 924 800

Det finns också fransktalande grupper i Libanon, Kambodja, Egypten, Indien (Pondicherry), Italien ( Aostadalen), Laos, Mauretanien, Storbritannien (Kanalöarna), USA (mestadels i Louisiana och New England) och Vietnam. La Francophonie är en internationell organisation bestående av fransktalande länder och regeringar.

Officiell status i Frankrike

Fransk lag kräver att franska används i offentliga publikationer, inom skolväsendet (även om detta ofta ignoreras) och i kontrakt. Trots en åsikt ofta hålld för sanning i amerikansk och brittisk massmedia, förbjuder inte Frankrike användandet av utländska ord på hemsidor eller privattryck. Däremot tvingas statliga myndigheter att använda den franska motsvarigheten till ett utländskt ord i publikationer och offentliga handlingar om ett sådant finns. Myten kan ha uppstått efter att ett förbud liknande detta skapades i den kanadensiska provinsen Quebec genom en rätt drakonisk tolkning av en lag gällande från 1977 till 1993 som kom till för att garantera franskans ställning i provinsen.

Officiell status i Kanada

Cirka 9% av alla fransktalande bor i Kanada och franska är jämte engelskan är en av landets två officiella språk. Det federala regeringen är enligt lag bunden att upprätthålla samhällsservice på både franska och engelska, parlamentsförhandlingar måste publiceras på bägge språken och samtliga marknadsprodukter måste ha tvåspråkig märkning. Runt 22% av alla kanadensare talar franska som förstaspråk. Franska är det enda officella språket i Quebec. Mellan 1977 och 1993 upprätthöll provinsen stränga lagar mot skyltar på offentlig plats på andra språk än franska. Många av dessa bestämmelser har under årens lopp ogiltigförklarats som stridande mot konstitutionen, inklusive upprätthållandet av förbud mot andra språk än franska på kommersiell skyltning, rättsprocesser och debatter i lagstiftande församlingar. 1993 skrevs lagen om så att skyltar på andra språk tilläts så länge franskan behöll en dominerande ställning. Franska är officiellt språk i New Brunswick, Northwest Territories och Nunavut. I Ontario har franskan inte officell status, men myndigheterna upprätthåller ändå samhällsservice på franska i 23 utvalda samhällen där många fransktalare bor. Samtliga provinser gör ansträngningar för att tillgodose sina fransktalande medborgares behov även om kvaliteten varierar kraftigt mellan enskilda provinser.

Franska dialekter

- akadiska
- afrikansk franska
- belgisk franska
- kambodjansk franska
- cajunfranska
- Quebec-franska
- schweizisk franska
- parisiska
- Marseille-franska
- Lyonnais-franska
- Maghreb-franska
- vietnamesisk franska

Kreolspråk härstammade från franska

- haitisk kreol
- seychellekreol
- michif
- lanc-patuá

Ordförråd

Merparten av franska ord härstammar från latinet eller har bildats med hjälp av latinska och grekiska ordrötter. Det finns ofta ordpar där en är mer folkligt (substantiv) till ursprunget och det andra anses mer bildat (adjektiv), men där båda härstammar från latin. Exempel:
- bror: frère (brother) / fraternel
- finger: doigt / digital
- öde: foi (faith) / fidèle
- kyla: froid / frigide
- öga: œil / oculaire Franska ord som har utvecklats från latinet är oftast svårare att känna igen än italienska ord av latinskt ursprung eftersom franskan under sin utveckling från vulgärlatin hade en tendens att reducera den sista obetonade stavelsen eller låta den smälta ihop med påföljande ord. Det uppskattas att mindre än 13% (4200) franska ord man kan hitta i ett vanligt lexikon som Petit Larouse eller Micro-Robert Plus (35 000 ord) är av utländskt ursprung. Cirka 25% (1054) av dessa kommer från engelskan och är relativt nyligen inlånade. Alla andra långivade språk eller språkgrupper har färre än 1000 ord vardera där dom största är italienska, germanska språk, gallo-romanska språk, arabiska och tyska. Källa: Henriette Walter, Gérard Walter, Dictionnaire des mots d'origine étrangère, 1998.

Franska språkets betydelse i Sverige

Franskan var tidigare ett mycket viktigt språk för internationell kommunikation i hela Europa. Franskan var under 1600-talet och framförallt 1700-talet det viktigaste främmande språket även i Sverige. Man kan säga att franskan var dåtidens engelska. Franskan användes till och med som umgängesspråk inom den svenska adeln och hovet. Mycket tack vare att den svenske kungen Gustav III var en sann frankofil. Från den tiden har svenskan en stor mängd franska lånord. En del var till och med rädda för att svenskan skulle "ätas upp" av franskan.

Under 1600-talet invandrade många valloner till Sverige och Sverige fick därmed en inte obetydlig franskspråkig minoritet. Vallonerna har dock med tiden integrerats väl i det svenska samhället.

Franska var ett obligatoriskt skolämne i Sverige fram till 1960-talet men har sedan dess varit valbart.

Externa länkar

- [http://wikibooks.org/wiki/French Learning the French language] - en wikibok.
- [http://www.academie-francaise.fr/ Académie Française]
- [http://www.fdicts.com/dictlist1.php?k1=33 gratislexikon för franska]
- [http://www.azoria.com/lexikon/indexsw.shtml Fransk-Svenskt Lexikon]
- [http://www.frenchlesson.org/ Frenchlesson.org]
- [http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=FRN Ethnologue rappor för franskans situation]
- [http://www.websters-online-dictionary.org/definition/French-english/ fransk-engelskt lexikon]: från [http://www.websters-online-dictionary.org Webster's Online Dictionary] - the Rosetta Edition. Kategori:Romanska språk Kategori:Franska Kategori:EU-språk als:Französische Sprache ja:フランス語 ko:프랑스어 simple:French language th:ภาษาฝรั่งเศส zh-min-nan:Hoat-gí

Fransk

Frankrike, egentligen Republiken Frankrike, är ett land i Västeuropa. Frankrike brukar sägas ha sex kanter: tre kuster mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet och tre landgränser: I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike är en av de stater som grundade EU.

Historia

:Huvudartikel: Frankrikes historia Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som kom att bli den romerska provinsen Gallien under 100-talet f.Kr.. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr. och Gallien invaderades därefter av germanska stammar, i första hand frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France syftar dock på Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France). Trots att den franska monarkin kan härledas ända tillbaka till 400-talet började inte landets existera som enhetlig statsbildning förrän i mitten av 800-talet då Karl den stores rike delades i en östlig del, sedermera Tyskland, och den västliga del som blev Frankrike. Karl den stores söner styrde landet fram till 987 då Hugo Capet, frankisk hertig och Paris' greve, lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till 1792 då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började 1789. Napoleon I tog kontroll över republiken 1799 och kallade sig Förste konsul. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Franrike för att störtas i.o.m. den andra republiken som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III. Han avsattes och avlöstes av den tredje republiken. Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i första och andra världskriget men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Under det krisartade året 1958 genomförde General de Gaulle en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati. Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring Ekonomiska och monetära unionen. Frankrike är en av FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar och har kärnvapen. :Se även:
- Ludvig XIV av Frankrike
- Lista över Frankrikes statsöverhuvuden

Politik

: Huvudartiklar: Frankrikes politik Den femte republikens konstitution antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Konstitutionen stärkte statschefens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ursprungligen 7 år). Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Presidenten tillsätter premiärminstern, leder regeringen, kan utlysa nyval till parlamentet, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal. De 577 ledamöterna i nationalförsamlingen (les députés de l'Assemblée nationale), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen som därmed återspeglar majoriteten i nationalförsamlingen. Hälften av senatorerna (les sénateurs, f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i nationalförsamlingens överhus (Sénat) tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning. Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring franska socialistpartiet (Parti Socialiste) och högern kring först RPR (Rassemblement Pour la République) därefter dess efterföljare UMP (Union pour un Mouvement Populaire eller Union pour la Majorité Présidentielle). Extremhögerpartiet FN (Front National) förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16% av rösterna i valen. De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år.

Administrativ uppdelning

Front National : Huvudartikel: Frankrikes administrativa uppdelning Frankrike är uppdelat i
- 26 regioner (régions), 22 inhemska och fyra översjöiska: Se Frankrikes regioner
- 100 departement (départements): Se Frankrikes departement
- 342 arrondisment (arrondissements): Se Frankrikes arrondissement
- 4 040 kantoner (cantons), inklusive 156 översjöiska: Se Frankrikes kantoner
- 36 679 kommuner (communes): Se Frankrikes kommuner Departementen är numererade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar. De översjöiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier. De översjöiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. Trots detta används euro som valuta även i dessa områden. De översjöiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de översjöiska departementen och de översjöiska territorierna. Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen och Stilla havet: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna och de Franska sydliga och Antarktiska territorierna. Dessutom var Frankrike före revolutionen 1789 uppdelat i provinser. Se vidare: Frankrikes provinser. I Frankrike kallas motsvarigheten till landshövding Président du conseil général.

Geografi

Président du conseil général : Huvudartikel: Frankrikes geografi Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna. Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antaktis erkänns inte av de flesta länderna i världen). Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, Pyrenéerna i söder och Alperna i öster med Alpernas högsta bergtopp Mont Blanc, 4 810 m. Inne i landet finns andra bergskedjor som Centralmassivet och Vogeserna. Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och eras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum. : De större franska floderna är:
- Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningområde finns i Frankrike.
- Rhône - som födds i Schweiz och inträder i Franrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille.
- Seine - den enda större floden som mynnar ut i Engelska kanalen. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube.
- Garonne - som födds i Spanien men passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux.
- Meuse - födds i Frankrike men rinner ut i Belgien och Nederländerna
- Rhen - som utgör Frankrikes gräns mot Tyskland Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral- och Sirocconvindarna. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden. : Större eller kulturellt betydande franska städer: Abbeville, Ajaccio, Albertville, Albi, Amiens, Angers, Angoulême, Aurillac, Bastia, Besançon, Bordeaux, Belfort, Brest, Brive, Caen, Cahors, Calais, Cannes, Carcassonne, Chamonix, Charleville-Mézières, Châtellerault, Chinon, Clermont-Ferrand, Colmar, Deauville, Dieppe, Digne-les-Bains, Dijon, Dole, Domremy, Dreux, Dunkerque, Evreux, Grenoble, La Baule, La Rochelle, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Mende, Metz, Mont-de-Marsan, Montauban, Montpellier, Nantes, Nice, Nîmes, Orléans, Paris, Pau, Périgueux, Perpignan, Poitiers, Quimper, Reims, Rennes, Rodez, Roubaix, Saint-Gaudens, Saint-Etienne, Saint-Nazaire, Saint-Tropez, Saumur, Sète, Soissons, Strasbourg, Tarbes, Toulon, Toulouse, Tours, Tourcoing, Valence, Vichy : Se även: Lista över Frankrikes städer, Lista över Frankrikes nationalparker

Ekonomi

: Huvudartikel: Frankrikes ekonomi Frankrike har en diversifierad marknadsekonomi med endast ett fåtal statsägda företag. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på högteknologi. Den räknas till världens femte största efter USA, Japan, Tyskland och Storbritannien. Enligt WTO var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och Kina och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina. Enligt OECD hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och Belgien. Genom sitt kärnkraftsprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjande i Västeuropa och den av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel koldioxid. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså väldigt hög. Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern teknologi och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande jordbruksnation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av Algeriet på 1960-talet, en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande rymdindustri och är den enda europeiska nation som har en nationell rymdcenter. Den franska staten äger fortfarande en stor del av landets infrastruktur och är huvudägare i flera järnvägs-, elektricitets-, flygindustri- och telekommunikationsföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som France Telecom, Air France och i andra försäkrings- och försvars- samt bankföretag. Frankrike sjösatte Euron tillsammans med 10 andra medlemmar 1 januari 1999 och i början av 2002 ersatte euromynt och -sedlar helt den franska francen. Sedan andra världskriget har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta de som leder den europeiska integrationen inom EU. Frankrike lockar årligen 77 miljoner turister, vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför Spanien (51.7 miljoner) och USA (41.9 miljoner) enligt WTO (World Tourism Organisation). Det som lockar turisterna är många städer av stort kulturellt intresse; stora mängder bad- och skidorter; idylliska landskap och världsmetropolen Paris. : Se även: Lista över franska företag
Demografi

Religion
Frankrike är 75 % romerska katoliker, 6–7% muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar buddister m fl
Kultur

- Konstens historia: Frankrike
- Aubusson-tapet
- Gobeläng
- Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster
Sport

- Frankrikes fotbollslandslag
Externa länkar

- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France] Kategori:Europas länder kategori:Frankrike als:Frankreich fiu-vro:Prantsusmaa ja:フランス ko:프랑스 ms:Perancis simple:France th:ประเทศฝรั่งเศส zh-min-nan:Hoat-kok

1981

Händelser

- 15 januari - TV-serien om sjukvården, Babels hus, efter P. C. Jersilds roman, börjar sändas i svensk TV.
- 20 januari - Ronald Reagan installeras som USA:s 40:e president, och kort därefter friges den amerikanska ambassadpersonalen i Teheran, Iran som hållits som gisslan sedan 4 november 1979.
- 29 januari - Högsta Domstolen avkunnar dom i det så kallade skattefjällsmålet och fastslår att de svenska fjällen ägs av staten.
- 13 februari
- Den före detta chefen för det svenska statliga teleteknikföretaget Telub erkänner att libyer fått militär och civil utbildning genom företagets försorg.
- En känd svensk musikartist döms till tre månaders fängelse för innehav av 21 gram kokain.
- 24 februari - Vid en razzia i klostret i Alsike finner polisen tio undangömda flyktingar som skall utvisas från Sverige.
- 27 februari - Domnarvets fyra masugnar läggs ned av SSAB.
- 1 mars - Vasaloppets damklass debuterar. Kvinnor tillåts nu delta i Vasaloppet på samma villkor som män.
- 11 mars - 1.807 anställda på Öresundsvarvet i Landskrona varslas om uppsägning. Därmed är Sveriges största enskilda industrinedläggning ett faktum.
- 30 mars - USA:s president Ronald Reagan utsätts för ett misslyckat attentat i Washington D.C., där han emellertid skottskadas.
- Mars - Den svenska regeringen och socialdemokraterna förhandlar om en skattereform.
- 8 april - Spännarhyttans masugn utanför Norberg läggs ned.
- 12 april - Columbia blir den första rymdfärjan som skjuts upp.
- 24 april - Socialdemokraterna och mitten (Centerpartiet och Folkpartiet) enas om en kompromiss i skattefrågan under vad som har kallats Den underbara natten. Detta leder till att Moderaterna så småningom lämnar regeringen.
- 28 april - 38.000 medlemmar i bankmannaförbundet går ut i Sveriges första bankstrejk. Alla bankkontor stängs.
- 30 april - Tre ungdomar trampas ihjäl vid en konsert med Gyllene Tider i Kristianopel.
- 5 maj - Moderaterna lämnar regeringen i protest mot skattekompromissen den 24 april.
- 8 maj - Thorbjörn Fälldin avgår som svensk statsminister.
- 13 maj - Ett attentat utförs mot påven, Johannes Paulus II.
- 19 maj - Thorbjörn Fälldin bildar en ny svensk regering av center- och folkpartister.
- 22 maj - Den nya Fälldinregeringen tillträder.
- 1 juni
- De svenska Systembutikerna börjar på försök hålla lördagsstängt.
- Enhetliga portobestämmelser för alla inrikes brevförsändelser införs i Sverige.
- 8 juni - Björn Borg vinner öppna franska mästerskapen för sjätte gången. Mats Wilander tar juniortiteln.
- 27 juni - Den Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter undertecknas i Nairobi, Kenya.
- 30 juni - Statsägda Eisers fabrik i Sollefteå, som skall läggas ned, ockuperas i åtta månader av sömmerskorna.
- 29 juli - Storbritanniens tronarvinge Prins Charles gifter sig med lady Diana Spencer (som blir prinsessan Diana) i St Paul's Cathedral, London i "Århundradets bröllop".
- 1 augusti - Musiktelevisionskanalen MTV påbörjar sina sändningar, i USA.
- 14 september
- Den svenska kronan devalveras 10 %.
- Den svenska momsen sänks med 2,3 %.
- Prisstopp som varar året ut införs i Sverige.
- 18 september
- Bibelkommissionen överlämnar den svenska nyöversättningen av Nya testamentet till utbildningsministern.
- Stockholmstidningen börjar åter utkomma.
- 19 september - Ett nytt svenskt politiskt parti, Miljöpartiet de Gröna, bildas av bland andra förre folkpartiriksdagsmannen Per Gahrton. Man har från början alternerande ordförandeskap.
- Hösten - Den svenska regeringen presenterar omfattande besparingsförslag för att minska budgetunderskottet.
- 6 oktober - Egyptens president Anwar Sadat mördas vid ett attentat under en militärparad.
- 25 oktober - Ulf Adelsohn väljs till moderaternas partiledare efter Gösta Bohman.
- 26 oktober - Finlands president Urho Kekkonen lämnar in sin avskedsansökan efter 25 år på posten.
- 27 oktober - En sovjetisk ubåt, U137, går på grund i Karlskrona skärgård, vid inloppet till Gåsefjärden, på militärt område, och står fast där i över en vecka.
- 30 oktober - Martinprocessen tillämpas för sista gången i Sverige i samband med att Boxholms AB:s basiska martinugn läggs ned.
- 12 november - Rymdfärjan Columbia lyfter för andra gången och blir därmed den första rymdfarkost som återanvänds.
- 19 november - Socialstyrelsen förbjuder införsel och försäljning av anabola steroider i Sverige.
- 3 december
- Den svenska regeringen föreslår, att man ska kunna genomföra ett namnbyte under livet och att makar ska få välja vilket av bådas efternamn de vill ha.
- Benny Andersson gifter sig med Mona Nörklit i Gustav Adolfskyrkan, Stockholm.
- 13 december - I Polen gör militären en kupp och inför undantagstillstånd. Ledare för fackföreningen Solidaritet grips.
- 14 december - Friidrottaren Linda Haglund avstängs i 18 månader på grund av dopning.
- Det svenska beklädnadsarbetarförbundet strejkar i protest mot minskade subventioner och tullskydd för textilindustrin.
- Nordiska mobiltelefonnätet (NMT) tas i bruk. Det är det första större automatiska mobiltelefonisystemet.
- Ett nytt ramavtal sluts mellan Sverige och USA om krigsmateriel och skretesskydd.
- Den svenska lagen om tvångsvård av missbrukare (LVM) antas.
- En karensdag återinförs i den svenska sjukförsäkringen.
- Inskränkningar görs i indexuppräkningen av de svenska pensionerna.
- De svenska statsbidragen till arbetslöshetsförsäkring och barnsomsorg sänks.
- Datorn ZX81 lanseras och startar hemdatorboomen.
- Storbritannien hyr ut Brittiska territoriet i Indiska oceanen till USA.

Födda

- 13 januari
- Shane Ballard, amerikansk skådespelare och kompositör, medlem av bandet Facetious 1998-2002
- Shannon Floyd, amerikansk skådespelare.
- 28 januari - Elijah Wood, amerikansk skådespelare.
- 30 januari - Afonso Alves, brasiliansk fotbollsspelare]
- 31 januari - Justin Timberlake, amerikansk popsångare.
- 9 februari - John Walker Lindh, den amerikanske talibanen.
- 11 februari - Kelly Rowland, amerikansk sångerska, medlem i Destiny's Child.
- 13 februari - Liam Miller, irländsk fotbollsspelare.
- 16 februari
- Jenny Kallur, svensk friidrottare.
- Susanna Kallur, svensk friidrottare.
- 17 februari
- Joseph Gordon-Levitt, amerikansk skådespelare.
- Paris Hilton, amerikansk arvtagerska, skådespelare, sångerska och fotomodell.
- 18 februari - Ebba von Sydow, svensk journalist, författare och chefredaktör.
- 24 februari - Lleyton Hewitt, australisk tennisspelare.
- 25 februari - Park Ji-Sung, sydkoreansk fotbollsspelare.
- 2 mars - Bryce Dallas Howard, amerikansk skådespelare.
- 6 mars - Ellen Muth, amerikansk skådespelare.
- 10 mars - Samuel Eto'o, kamerunsk fotbollsspelare.
- 11 mars - David Anders, amerikansk skådespelare.
- 28 mars - Julia Stiles, amerikansk skådespelare.
- 1 april - Hannah Spearritt, brittisk musiker och skådespelare.
- 2 april - Bethany Joy Lenz, amerikansk skådespelare.
- Hayden Christensen, kanadensisk skådespelare.
- Martin Havlat, tjeckisk ishockeyspelare.
- 10 april - Liz McClarnon, brittisk sångerska.
- 23 april - Regina Öholm, moderat politiker i Stockholms kommunfullmäktige.
- 25 april
- Felipe Massa, brasiliansk racerförare.
- Anja Pärson, svensk alpin skidåkare.
- 27 april - Fabrizio Faniello, maltesisk sångare.
- 28 april - Jessica Alba, amerikansk skådespelare.
- 5 maj - Craig David, brittisk sångare.
- 13 maj - Rebecca Liljeberg, svensk skådespelare.
- 15 maj - Jamie-Lynn DiScala, amerikans skådespelare, mest känd som Meadow Soprano.
- 20 maj - Iker Casillas, spansk fotbollsspelare.
- 26 maj
- Bo Lindqvist, predikant och musiker.
- Erik Ljung, svensk musiker och låtskrivare.
- 30 maj
- Devendra Banhart, amerikansk musiker.
- Gianmaria Bruni, italiensk racerförare.
- 7 juni - Anna Kournikova, rysk tennisspelare.
- 9 juni - Natalie Portman, israelisk-amerikansk skådespelare.
- 11 juni - Fedor Fedorov, rysk ishockeyspelare.
- 15 juni - Billy Martin, amerikansk musiker.
- 27 juli - Ulf Einarsson, svensk bandyspelare.
- 29 juli - Fernando Alonso, spansk racerförare.
- 6 augusti - Vitantonio Liuzzi, italiensk racerförare.
- 8 augusti - Bradley McIntosh, brittisk musiker.
- 12 augusti - Djibril Cissé, fransk fotbollsspelare.
- 24 augusti - Chad Michael Murray, amerikansk skådespelare.
- 25 augusti - Rachel Bilson, amerikansk skådespelare.
- 28 augusti - Martin Erat, tjeckisk ishockeyspelare.
- 4 september - Beyoncé Knowles, amerikansk sångerska.
- 12 september - Krissy Wendell, amerikansk ishockeyspelare.
- 16 september - Alexis Bledel, amerikansk skådespelare.
- 21 september - Nicole Richie, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 26 september - Serena Williams, amerikansk tennisspelare.
- 1 oktober - Jamelia, brittisk R&B-sångerska.
- 3 oktober
- Zlatan Ibrahimovic, svensk fotbollsspelare.
- Andreas Isaksson, svensk fotbollsspelare.
- 6 oktober - Mikael Dorsin, svensk fotbollsspelare.
- 14 oktober - Hannes Westberg, svensk demonstrant, blev skjuten av polisen i samband med Göteborgskravallerna.
- 15 oktober
- Elena Dementieva, rysk tennisspelare.
- Christina Santiago, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 20 oktober - Stefan Nystrand, svensk simmare.
- 24 oktober - Jemima Rooper, brittisk skådespelare.
- 16 november - Anna Lindberg, svensk simhoppare.
- 2 december - Britney Spears, amerikansk sångerska.
- 10 december -Caleb Ross, nyzeeländs skådespelare, spelade med i Th Tribe
- 25 december
- Barbara Bush, tvillingdotter till George W. Bush.
- Jenna Bush, tvillingdotter till George W. Bush.
- 27 december - Emilie de Ravin, australisk skådespelare.

Avlidna

- 9 januari - A. J. Cronin, brittisk (skotsk) författare.
- 15 februari - Michael Bloomfield, amerikansk bluesmusiker.
- 18 februari - Gösta Nordgren, Snoddas, svensk sångare, flottare och bandyspelare.
- 19 februari - Sven Hugo Borg, svensk-amerikansk skådespelare.
- 21 mars - Per Axel Arosenius, svensk skådespelare.
- 23 mars - Mike Hailwood, brittisk racerförare.
- 25 mars - Roy Brown, amerikansk R&B-musiker.
- 27 mars
- Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter.
- John Elfström, svensk skådespelare.
- 8 april - Omar Bradley, amerikansk militär.
- 9 april - Eric Gustafsson, svensk skådespelare och sångare.
- 12 april
- Tor Bergström, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
- Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
- 26 april - Jim Davis, amerikansk skådespelare.
- 27 april - Finn Bernhoft, norsk skådespelare.
- 2 maj
- Richard Barstow, amerikansk filmregissör och koreograf.
- Olle Bærtling, svensk målare och skulptör.
- 11 maj - Bob Marley, jamaicansk sångare och låtskrivare.
- 13 maj - Minna Larsson, svensk skådespelare.
- 23 maj - Linnéa Edgren, svensk skådespelare.
- 28 maj - Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
- 30 maj - Peter Lindgren, svensk skådespelare.
- 23 juni - Zarah Leander, svensk sångerska och skådespelare.
- 30 juni - Erik Sjögren, svensk balettdansör och skådespelare.
- 13 juli - Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
- 24 juli - Greta Almroth, svensk skådespelare.
- 27 juli - William Wyler, amerikansk regissör.
- 3 augusti - Seymour Österwall, svensk, jazzmusiker (tenorsaxofon), orkesterledare och kompositör.
- 27 augusti - Valerij Charlamov, sovjetisk ishockeyspelare.
- 30 augusti - Vera-Ellen, amerikansk dansös och skådespelare.
- 1 september - Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.
- 16 september - Nina Scenna, svensk skådespelare.
- 20 september - Arne Källerud, svensk skådespelare.
- 6 oktober - Anwar Sadat, Egyptens president 1970-1981 (mördad).
- 12 oktober
- Carl-Axel Heiknert, svensk skådespelare och regiassistent.
- Yngve Westerberg, svensk kompositör.
- 13 oktober - Nils Asther, svensk skådespelare.
- 15 oktober - Håkan Westergren, svensk skådespelare.
- 24 oktober - Edith Head, amerikansk modeskapare och kostymör.
- 29 oktober - Georges Brassens, fransk vissångare.
- 3 november - Verner Karlsson, svensk musiker.
- 12 november - William Holden, amerikansk skådespelare.
- 26 november - Hans Theselius, svensk musiker.
- 27 november - Lotte Lenya, österrikisk-amerikansk sångerska och skådespelare.
- 29 november - Natalie Wood, amerikansk skådespelare (drunkning).
- 14 december - Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
- 18 december - Edit Ernholm, svensk skådespelare.
- 23 december - Sir Reginald Ansett, australisk företagare som grundade flygbolaget Ansett Australia.
- 28 december - Nils Jacobsson, svensk skådespelare.

Nobelpris

- Fysik
- Nicolaas Bloembergen, USA
- Arthur L Schawlow, USA
- Kai M Siegbahn, Sverige
- Kemi
- Kenichi Fukui, Japan
- Roald Hoffmann, USA
- Medicin
- Roger W Sperry, USA
- David H Hubel, USA
- Torsten N Wiesel, Sverige
- Litteratur - Elias Canetti, Storbritannien
- Fred - Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR
- Ekonomi - James Tobin, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1981 ja:1981年 ko:1981년 ms:1981 simple:1981 th:พ.ศ. 2524

Det var en gång

Det var en gång (På franska: Il était une fois...) är en fransk, tecknad TV-serie. Delar av den har sänds i svensk TV på 1980-talet. Det var en gång består av flera delserier:
- Det var en gång - tidernas äventyr, il était une fois... l'homme (1978)
- Det var en gång - rymden, il était une fois... l'espace(1982)
- En cell-sam historia, il était une fois... la vie (1987)
- Il était une fois... les Amériques (1991)
- Il était une fois... les découvreurs (1994)
- Il était une fois... les explorateurs (1997) Kategori:Franska TV-serier

Kategori:Barnprogram på TV

- Barnprogram Kategori:Barn Kategori:TV-program

Symmetrix

Symmetrix ist ein Speicherbaustein für unterschiedliche Systeme, der in den 1980er Jahren von EMC entwickelt und vertrieben wurde. Es ist eine Solid State Disk, welche für die CPU wie eine Festplatte aussah und Kapazitäten von 32 bis 128MB hatte. 1992 begann die Vermarktung der ersten Symmetrix-Systeme, die den Beinahmen ICDA (Intelligent Cached Disk Array) hatten, da zusätzlich zu den verwendeten Platten das System primär von intelligentem Cache (Memory) Management profitierte. 1995 folgte der nächste Meilenstein als neben der Unterstütztung für Mainframe-Systeme auch Open Systems Plattformen (UNIX, Windows NT, AS/400) in gemischtem Betrieb auf dem selben System unterstützt wurden. Parallel zur Evolution der Hardware begann die Entwicklung von Software welche Funktionen der Hosts übernahmen - unter anderem SRDF (Symmetrix Remote Data Facility - synchrone Datenspiegelung zwischen mehreren Symmetrix-Systemen) im Jahr 1993, TimeFinder (Split Mirror-Mechanismus innerhalb eines Symmetrix-Systemes) im Jahr 1997 und vielen Softwareprodukten mehr. Im Jahr 2005 wurde mit der Symmetrix DMX-3 (Direct Matrix Architecture) mit einem modularen Aufbau und Erweiterbarkeit bis zu 960 Festplatten die bislang 7te Generation von EMC Symmetrix Systemen für Kunden verfügbar. Weltweit sind voraussichtlich über 35.000 Systeme installiert

�mieszne filmy Varsavia appartamenti spalacze t�uszczu Darmowe gry online kawa�y

:: RELATED NEWS ::

Studio8
Studio8 is a small Film Company based in Swansea, Wales. Studio8 mainly involves Sam Nicholls (15), Jonathan Lee (14) and Edward Bayes (14), money for the Studio is funded by Sam's Job and Jonathan & Ed's busking attempts. Founded in 2004, It has made a few films, including Studio8 Breakfast News, which was broadcast on the BBC in December 2005. Studio8 Breakfast News, was a step forward from the "past Studio8 days" which involved filming with basic webcam equipment, now Studio8 uses a JVC GRD53 digital ca